Varför kan inte vi kvinnor vara nöjda med de vi är???
Jag tror säkert att detta är ett av de vanligaste diskuterade ämnena kring oss kvinnor. I alla generationer har utseendet legat oss nära, att se vacker ut är varje kvinnas dröm. Men vad är det att vara vacker?? Egentligen? Finns det en specifik kod på vad vacker är? Är man vackrare om man har mer kurvor, längre svall, större läppar, uttrycksfulla ögon?? Klart att jag är som många av er andra. När jag ser en filmer med kvinnliga sk¨ådisar kan jag inte säga annat än att jag blir avundsjuk. Vem vill inte ha Penelope Cruz hår? Svarlett Johanssens läppar? Julia Roberts leende?? Men är dessa kvinnor perfekta?? På bilder kanske, men inte i verkligheten. De är lika “operfekta” lika “normala” som du och jag.
Det största idealet är att ha en fit figur. Att ha så lite underhudsfett som möjligt. Alla skall vara slanka, med smala ben, knoppig rumpa, fylliga bröst etc etc. Varför kan vi inte bara vara nöjda med de kroppar vi är födda med?? Vad är det som gör att så många unga tjejer och även kvinnor för den delen eftersträvar kroppar som är idealet inom modeindustrin?? Jag vet inte svaret,men jag antar att det är pengar. Så länge det tjänas pengar på denna jätteindustri så kommer den att fortgå. Tyvärr.
Jag förespråkar inte den magra kvinnan. JA! Kvinnor som står på Catwalken är magra. JA, boggare som Kisse är magra. Jag förespråkar den starka kvinnan. En kvinna som i nöd kan klara sig, kan utsätta sin kropp för starka påfrestningar utan att gå under. Därför behöver vi kvinnor fett, vi behöver detta för att våra kroppar är byggda för att arbeta fysiskt, för att vi skall bära fram barn. och detta kan vi inte göra om vi endast består av skinn och ben, eller endast av muskler.
För flera tusen år sedan, när vår ras uppkom så har män och kvinnor gått bredvid varandra. Då var kvinnan tvungen att var lika stark som mannen, så att hon kunde strida om det behövdes. Nej, vi har inga direkta strider idag, men våra kroppar är fortfarande desamma.
När jag gick i skolan hade jag två tjejkompisar jag umgicks med. Den ena var lång och väldigt smal, och den andra var kort och väldigt smal. När min mamma en gång såg mig med mina kompisar sade hon efteråt att jag såg ut som en amazon bredvid dem. Jag har nämligen alltid varit mer “bastant” byggd, något jag haft väldigt svårt att acceptera. Men så är det. Jag består av muskler,och kommer alltid att göra det.
Om ni inte redan kollat in Kissies blogg så gör det, men gör henne inte till något idel.
(Om jag tränar det vill säga;-) )Men jag föredrar att se mig själv som en amazon istället för en icke finlemmad kvinna. Jag är hellre krigaren än jungfrun som sitter hemma och broderar.